Jag behöver ingen ny mamma!
Jag håller på att bli vansinnig på alla dessa kärringar som inbillar sig en massa skit! Jag vet att dom bara vill väl, men nu får det väl ändå räcka!
Min mamma gick bort 2005 och efter det så är det som om vissa tror att jag fortfarande är en 5-årig liten föräldralös tjej som är förvirrad och utelämnad i den stora världen. Hittills är det 4 (!!!) st som rakt ut har sagt att dom kan "bli" min mamma ist, en har tom frågat om hon fick adoptera mig :-o Hur sjukt är det inte? Och det är inte ens folk som jag känner väl! En av dom var förlovad med min pappa på typ 70-talet, en annan är en bekant till min pappa som jag inte alls känner- har träffat henne en gång, en tredje är mamma till en gammal barndomskompis till mig som jag inte har haft kontakt med sen jag gick i småskolan, och den fjärde är en gammal bekant till min mamma. Jag är 22 år och har en egen familj, jag har ett jobb och bostad. Jag kan ta hand om mig själv! Senast igår då jag & Alicia var på väg in till stan stötte vi på en kvinna som bodde granne med oss då jag var liten. Hon och min mamma umgicks en del, men inte så mycket mer än så och dom pratade aldrig med varandra under dom sista åren heller. Iaf så den här kvinnan då, hon bor tydligen en bit härifrån och ville hemskt gärna att jag skulle komma med lillan och hälsa på henne, gav mig sitt nr osv innan hon vräker ur sig att " då kanske jag kan bli som en mamma åt dig". Hmm, äh, jaha... säger jag och börjar känna mig rätt obekväm med situationen, å så säger människan- " vad var det du hette nu igen?" Herre gud, människan vet inte ens vad hag heter men vill bli min nya morsa. Men jag behöver ingen ny mamma, jag har redan en mamma, bara det att hon inte lever längre. Men för det behöver jag inte någon ny, för min egen duger alldeles utmärkt ändå, fastän hon inte lever.
Vilka knäppgökar det finns.... Behöver jag ens säga att jag inte kommer att ringa den här kvinnan?!
Min mamma gick bort 2005 och efter det så är det som om vissa tror att jag fortfarande är en 5-årig liten föräldralös tjej som är förvirrad och utelämnad i den stora världen. Hittills är det 4 (!!!) st som rakt ut har sagt att dom kan "bli" min mamma ist, en har tom frågat om hon fick adoptera mig :-o Hur sjukt är det inte? Och det är inte ens folk som jag känner väl! En av dom var förlovad med min pappa på typ 70-talet, en annan är en bekant till min pappa som jag inte alls känner- har träffat henne en gång, en tredje är mamma till en gammal barndomskompis till mig som jag inte har haft kontakt med sen jag gick i småskolan, och den fjärde är en gammal bekant till min mamma. Jag är 22 år och har en egen familj, jag har ett jobb och bostad. Jag kan ta hand om mig själv! Senast igår då jag & Alicia var på väg in till stan stötte vi på en kvinna som bodde granne med oss då jag var liten. Hon och min mamma umgicks en del, men inte så mycket mer än så och dom pratade aldrig med varandra under dom sista åren heller. Iaf så den här kvinnan då, hon bor tydligen en bit härifrån och ville hemskt gärna att jag skulle komma med lillan och hälsa på henne, gav mig sitt nr osv innan hon vräker ur sig att " då kanske jag kan bli som en mamma åt dig". Hmm, äh, jaha... säger jag och börjar känna mig rätt obekväm med situationen, å så säger människan- " vad var det du hette nu igen?" Herre gud, människan vet inte ens vad hag heter men vill bli min nya morsa. Men jag behöver ingen ny mamma, jag har redan en mamma, bara det att hon inte lever längre. Men för det behöver jag inte någon ny, för min egen duger alldeles utmärkt ändå, fastän hon inte lever.
Vilka knäppgökar det finns.... Behöver jag ens säga att jag inte kommer att ringa den här kvinnan?!
Kommentarer
Postat av: kattis
men jävla puckon!! de där passar sig ju verkligen inte.. tro dom inte att du kan klara dig själv.. o Dessutom e de väl inte så himla kul o hela tiden bli påmind om de varje gång dom ska hålla på o "erbjuda sina tjänster".. nä de va de värsta ja ha hört. så gör man INTE!!!
Trackback
